Cellulosaisolering

Träfiberskivor

Tätskikt

Tejper

Lättbalk

LVL-balk

Takboardisolering

Fasadskivor

HÅLLBARA  BYGGPRODUKTER  FÖR  ENERGIEFFEKTIVA  HUS

Diffusionsöppna konstruktioner

Luftrörelsetäta hus som andas

2025

2

HÅLLBARA HUS AB

Vi startade vår verksamhet år 1991 som återförsäljare och lösullsinstallatör av träfiberisolering.
Vi har under årens lopp isolerat med de flesta varumärkena inom cellulosaisolering.
Så vi har hyfsad kunskap om hur de olika materialen fungerar.

Vi på Hållbara Hus AB har ett komplett byggsystem med hållbara byggprodukter. Vi samarbetar med ledande europeiska leverantörer av isoleringsprodukter  
baserade på cellulosafiber. Produkter som skyddar mot vind och nederbörd, isolerar mot både kyla och ljud samt produkter för den bärande stommen.
Det är många saker att tänka på när man ska bygga sig ett hus, men det är ännu fler saker att ta hänsyn till om man vill bygga ett miljövänligt och hållbart hus.
Idag finns det en mångfald av isoleringsmaterial att välja mellan. Det är kraven på energieffektivitet som gör att man nu mer än tidigare fokuserar på effektiva  
material och metoder för isolering. Man måste dock också vara medveten om vilka risker det medför att bygga extremt välisolerade byggnader.  
För att åstadkomma ett ekologiskt, miljövänligt och hållbart byggande måste man tillägna sig en helhetssyn där många olika saker ska vägas ihop.

DET FINNS INGEN PRODUKT SOM PASSAR BÄTTRE PÅ VÅRA GAMLA HUS ÄN CELLULOSAISOLERING.  

Mest tack vare de fukttransporterande egenskaper samt att det helt enkelt isolerar så bra. Mycket av vår verksamhet är baserad på kombinationen av kunskap om hur 
man byggde förr och att applicera dessa erfarenheter i modern energieffektiv byggteknik. Det är därför det har varit så roligt att hålla på med det här i snart 30 år. 
Vårt fokus just nu ligger mycket på det moderna byggandet, d.v.s. passiva hus och lågenergihus. Det finns ett enormt intresse för våra produkter i dessa  
konstruktioner. I vårt byggsystem med miljövänliga hållbara byggprodukter har vi bl.a  tätskikt och träfiberisolering i olika former för golv, vägg och tak.  
Ett komplett system som gör det enklare att bygga lufttätt och fuktsäkert.
Nästan 80% av alla byggnadsskador i våra hus är fuktrelaterade. Vanligaste grunden/orsaken är ”projekteringsfel” ungefär 50%.
BBR kräver att byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt.
Boverket gör en bedömning att 1/3 av det svenska byggnadsbeståndet har fuktskador vilka bedöms kunna påverka inomhusmiljön negativt. Kostnaderna för att åtgärda 
dessa skador uppskattas till 100 miljarder SEK. 90% av vår tid tillbringar vi i olika inomhusmiljöer.  Upp till 40% av barn upp till 18 år har någon form av allergi, astma, 
hösnuva, eksem. Det har skett en dramatisk ökning de senaste 30-40 åren.
Torr inomhusmiljö är en idealisk miljö för många virus. Många hus har idag luftbefuktning under vinterhalvåret. Tätare och energisnålare hus ger sämre luftomsättning och 
ventilation. En luftfuktighet på 45-65% är idealt för vårt välbefinnande.
Forskning och en ökad medvetenhet om inomhusklimatet, säger att organiska material som lera, trä, timmer, cementträull, med flera, som har hygroskopiska egenskaper, 
det vill säga binda och avge fukt beroende på fukthalten i rummet, bidrar till ett bra inomhusklimat.
SP säger; ”Konstruktionerna med cellulosa har i undersökningen visats ha lägre fukttillstånd än mineralull. Anledningen kan vara att cellulosaisolering är lufttätare vilket 
innebär att materialet försvårar fuktkonvektionen. Dessutom är materialet hygroskopiskt vilket innebär att fuktsvängningarna dämpas och medverkar till lägre  
fuktnivåtoppar.
Vi vet att fukt tillsammans med vissa byggmaterial ger emissioner, bestående av ett stort antal organiska ämnen. Emissioner är i vårt fall flödet av vissa ämnen från  
isolering till omgivande luft. Ju mer kunskap man får om emissioner, desto mer sänker man gränsvärdena.
I de flesta fall är det tillverkarna själva som redovisar vilka emissioner deras material har. Isocynater är ett bra exempel där tillverkarna och myndigheterna har helt olika 
siffror. Det är i stort sett okänt vilka ämnen som orsakar dålig inomhusmiljö. Finns inga rikt- eller gränsvärden för de kemiska ämnen som t.ex orsakar SBS (Sjuka hus-
syndromet). Vi vet däremot risken av att exponeras av kemikalier tidigt i livet. 
Hormonstörande kemikalier exponeras till följd av läckage från varor och produkter i vår vardagsmiljö. Ex. bisfenol A och flamskyddsmedel som finns i byggnadsmaterial, 
såsom Formaldehyd, som även är klassad som cancerogen. Sen kan man prata om risk- och gränsvärden hit och dit, vilka kontinuerligt förändras hela tiden. Man ska helt 
enkelt inte riskera/tillföra inomhusluften med en massa kemikalier. Vi vill alltså ha material som inte påverkar och belastar miljö och inomhusklimat.

Så en byggnad som inte är fuktsäker är inte en hållbar byggnad.
Vi känner en stor glädje och optimism inför framtiden, för där passar verkligen Hållbara Hus in.

Vi kommer gärna förbi Er och pratar förutsättningslöst om vilka saker vi tycker att man ska tänka på när man ska till och bygga ett hus. 
Så hör gärna av Er om ni vill ha mer information eller ett besök.

LYCKA TILL MED ERA BYGG OCH ISOLERINGSPLANER.

3

HÅLLBARA HUS  BYGGSYSTEM

FÖRUTSÄTTNINGAR – TÄNKVÄRT

I en byggnad sammanfogas ett stort antal olika material och produkter. Sett i ett livscykelperspektiv så har produkterna olika miljöpåverkan. Produkterna kan även 
innehålla ämnen som är skadliga för miljö och hälsa. Eftersom byggnader har en mycket lång livstid är det viktigt att välja rätt material från början för att undvika 
långsiktiga problem.  Byggmaterial som vi använder idag innehåller alltför mycket kemikalier som människor utsätts för och där saknar vi tyvärr kunskap om hur det 
påverkar oss. Vi kanske ser effekterna först  efter 20-40 år. Många tror att en byggnad består av trä, betong, stål och glas, men vet inte att den egentligen består av 
50.000 olika ämnen.
Vill du bygga energieffektivt, så tänk på att välja rätt byggmetod och ha rätt kvalitetstänk i det du gör. Se till helheten och var medveten om isolerings- och fukt-
problematiken. Ett alltför välisolerat klimatskal kan leda till fuktproblem. Daggpunkten och kondensutfällningen är lika viktig att studera som t.ex snölasten.  
Utsätt huset för så lite fukt som möjligt under byggprocessen och skydda konstruktionen på bästa möjliga sätt hela tiden för att undvika byggfukt.
Genom Boverkets byggregler (BBR) finns regler och allmänna råd för hur frågor relaterat till fukt samt risk för fukt- och mögelskador ska beaktas och hanteras i 
samband med nyproduktion av hus. BBR 22, kapitel 6.5 berör dessa frågor. Där kan man läsa ”Vindsutrymmen över värmeisolerande vindsbjälklag bör anordnas 
så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier. Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, t.ex på yttertakets insida. Särskild 
omsorg  att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av bjälklaget. Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt ,t.ex betong eller lättbetong, som 
kan orsaka skada på material bör fuktavgång till vindsutrymmet minimeras”.

Detta innebär att vi vill ge er dessa rekommendationer för att uppfylla dessa krav på fuktsäkerhet;

• Ingen ventilerad takfot.
• Isolera 50 mm på ovansidan av råsponten mot nattutstrålning och kondens.
• Utvändigt vindskydd bör också vara isolerande på isolertjocklekar över 220 mm.
• Använd ångbroms som invändigt lufttätt skikt.
• Isolera med cellulosa.

BYGG FUKTSÄKRA KONSTRUKTIONER – ANVÄND PRODUKTER MED TRÄFIBER!

Idag framförs allt oftare önskemål om att bygga utan plastfolie i klimatskärmen. 
För att förhindra diffusion (skillnaden i ånghalt mellan inne och ute) placeras normalt en så kallad diffusionsspärr i form av en plastfolie på insidan (varma sidan) 
av klimatskärmen, där ånghalten vanligen är som högst. På så sätt hindras vattenångan att diffundera ut genom klimatskärmen.
För att förhindra fuktkonvektion (skillnaden i lufttryck mellan inne och ute) så måste klimatskärmen vara så lufttät som möjligt. Om man även där har en plastfolie, 
så utgör den både en diffusionsspärr och en luftspärr.  
Ur enbart lufttäthetssynpunkt och därmed ur fuktkonvektionssynpunkt behöver det lufttäta skiktet inte vara diffusionstätt, och kan därmed bestå av material som 
inte är diffusionstäta.
Sammantaget är plastfoliens främsta roll till för att skydda mineralull/syntetiska material, vilka är luftrörelseöppna och inte kan hantera fuktkonvektion.  
Mineralull har inga hydroskopiska egenskaper men kan binda vatten kapillärt, vilket fastnar mellan fibrerna. Små luftfickor binder fukt och håller vatten. 
Frost och kondens bildas i mineralullen när luften är fuktig och temperaturen är tillräckligt låg på någon sida av isolermaterialet.
Byggnaderna blir knappast tätare mot fukt med tiden, men tätheten och fuktskyddet kan försämras. Resultatet av detta kan bli att klimatskalet fuktas upp.  
Det finns en påtaglig risk att fukten blir instängd i konstruktionen. Vi måste ha en klimatskärm som är förlåtande och hållbar på sikt.
Dessutom noteras det stora brister redan idag i arbetsutförandet på grund av komplicerade konstruktions- och detaljlösningar, dålig kunskap i hantverksledet, 
brister i egenkontrollen m.m. 
Folien är ej heller utbytbar eller underhållsbar. Det finns färska exempel på hur plastfolien snabbt fallit sönder, där den har placerats för nära spotlights,  
lysrörsarmaturer och radiatorer.
För att varaktigt uppfylla kraven i BBR/Energi och fukt, krävs att vi skapar konstruktioner som är lufttäta/beständigt lufttäta.  
Prata med oss om detaljlösningar för god täthet vid anslutningar, genomföringar och skarvutföranden.
Vår isolering har hög densitet och därför högre lufttäthet, vilket medför att plastfolie inte behövs i konstruktionen. Kombinationen av hög lufttäthet och förmågan 
att i torrt tillstånd balansera olika fukthalter gör det möjligt att med vår träfiberisolering bygga diffusionsöppna konstruktioner (dvs utan plast, men med ångbroms 
i konstruktionen). Grundtanken är alltid att nå ”så god lufttäthet som möjligt”.
Det är möjligt att nå samma goda lufttäthet med  ”vindtät + gips”, ”ångbroms”, eller ”OSB + gips” som med plastfolie. MEN även om kravet på lufttäthet i BBR 
uppfylls, betyder det inte automatiskt att konstruktionen uppfyller kravet på fuktsäkerhet.
Våra ”ångbomsdukar” uppfyller kraven på en säker lufttätning av konstruktionens insida. 
När man bygger under vinterhalvåret är det ett känt problem att membran och vindskydd utan fuktupptagning kan ge kondensproblem i konstruktionen.  
Därför rekommenderar vi att välja ett vindskydd/underlagstak med isolerande och goda fuktupptagande egenskaper. Träfiberprodukter har en unik fuktupptag-
ning. Detta bidrar till att en given mängd vatten fördelas ut över en större yta och torkar därför snabbare. Grundregeln är att ångbromsen på väggens insida skall 
vara 5 gånger så ångtät som vindskyddet på utsidan av konstruktionen. I takkonstruktioner skall motsvarande förhållande vara 10. 
Rätt byggda diffusionsöppna konstruktioner drabbas aldrig av fuktskador och ger dessutom ett mycket behagligare inomhusklimat med mindre grogrund för 
bakterier och virus samt att risken för luftvägsinfektioner och astma minimeras. 
Med våra olika dukar/tätskikt så handlar det om att skapa förutsättningar för en balanserad klimatskärm avseende ångtransport. Huset ska skyddas mot vind och 
vatten samtidigt som det ska ”andas”. Byggnaden ska vara och förbli torr och tät. Fukt som kommer in i konstruktionen (oftast från insidan) måste kunna vandra 
ut genom vindskyddet utan risk för kondens. Man ska minimera risken för att fukt stannar kvar i konstruktionen och skapa större marginaler i förhållande till 
konstruktionsfel/byggfel.

4

TAK

Om du har ett råspontbeklätt tak så lägger du på Underlagstak DW eller Majcoat 150 SOB.  
Det är en diffusionsöppen takduk som är vattentät mot nederbörd och utvändig kondens, men som tillåter uttorkning så att fukt 
underifrån inte ackumuleras i konstruktionen.
”Vanlig” underlagstakpapp gör att fukten underifrån ”fastnar” i råsponten. Använd gärna spiktätningsband under ströläkten  
om du ska ha tegel på taket. Väljer du att isolera ovan taket på takstolarna, så kan du använda duken Difftak Bison P eller  
Majcoat 190 SOB som är genomtrampningssäkra.
Vill du isolera på ett träbeklätt tak så använder du Hunton Undertak 18/25 mm, eller Steico Universal 52 mm. 
Du kan också isolera direkt på takstolarna med Steico Special 60/80/100/120 mm.  Fördelen med att isolera ett tak från 
ovan är att du får bort problemet med nattstrålning vintertid som skapar kondens på insidan av yttertaket.  
Använd Drainy Plåt om du ska lägga ett plåtbeklätt tak. Det behövs oftast ingen luftspalt mellan isolering och tak när du bygger 
på något av ovanstående sätt.
På insidan har du antingen Ångbroms Brun, Ångbroms Vit eller Majpell 25 som fästes med klammer eller Twinet dubbel­
häftande tejp. Därefter gles 28x70 med ett maximalt cc-avstånd på 600 mm. Duken ska överlappas minst 100 mm.  
Använd Tejp Grön eller Sicrall vid överlappningar. Var överlag noga med att täta genomföringar med manschetter och/eller tejp. 
Vid lösullsblåsning så skall facken vara separerade i från varandra, så att ingen överblåsning mellan facken sker.

YTTERVÄGG UTSIDA

På utsida yttervägg så har man ett diffusionsöppet vindskydd. Man vill inte få in kall luft i isoleringen som orsakar värmeförluster. 
Den ska skydda mot vind och vatten samtidigt som den mycket enkelt ska släppa ut vattenånga inifrån. Ju mer välisolerad en 
konstruktion är, desto sämre blir konstruktionens yttre delar ur ett fukttekniskt perspektiv. Detta innebär att risken för fuktskador 
ökar med ökande isolertjocklekar.
Genom att använda diffusionsöppna isolermaterial som medger uttorkning minskar risken för skador.
För att säkerställa uttorkning av inträngande fukt och byggfukt bör en diffusionsöppen värmeisolerande heltäckande skiva  
placeras på utsidan av konstruktionen som då också skyddar den bärande regelstommen.
Du kan använda ett vanligt vindskydd om du har upp till 120 mm isolertjocklek.  
Från 145-195 mm så rekommenderar vi Vindtät Bison PRO. Vid en isolertjocklek av 220-245 mm så har man en  
Hunton Vindtät 25 mm. Vid ännu tjockare väggar Steico Universal 52 mm eller Steico Special 60 mm.
Vill du ha en putsad fasad så har vi Steico Protect. Vid lösullsblåsning med cellulosa, så bör det vara en fasadskiva och ej  
vindtät. Tejpa gärna utvändig duk/skiva med Wigluw tejp ner mot syllen.

YTTERVÄGG INSIDA

Insidan på en yttervägg ska alltid vara minst 5 ggr tätare än utsidan. Det får man oftast med 2 x gips, OSB + gips eller vindtät + 
råspont + gips. Samtidigt så har du ett täthetskrav på högst 0,6 liter (skvm) att ta hänsyn till.
Vi rekommenderar som diffusionsöppet tätskikt Ångbroms Brun/Ångroms Vit/Majpell 25 på insidan, som ska dras in till  
1/3 av det totala värmemotståndet. Då skyddas den mot att skadas samt att en större mängd byggfukt på insidan kan torkas ut.  
Samtidigt som byggfukten på utsidan får en kortare väg ut. Installationsskiktet på insidan (45-70 mm ) isoleras med Hunton 
Nativo skiva efter att eldragningen har utförts. Tejpa gärna duken/skivan mot syllen.
Om väggen ska lösullsisoleras, så se till att facken är separerade och att inga spikar finns i utrymmet.  
Hörn och fack mindre än 100 mm ska isoleras med skivor.

BILAGOR ATT LÄSA
Diffusionsöppna tätskikt-Snedtak utan luftspalt
Lufttäthet med diffusionsöppna tätskikt
Ventilation på vinden-Ingen luftspalt vid takfoten

HÅLLBARA HUS BYGGSYSTEM

Konstruktioner – Uppbyggnad

5

HÅLLBARA HUS BYGGSYSTEM

Exempel på en energieffektiv konstruktion.

EXEMPELGRUND

100 Armerad betong

Radonduk

500 Hasopor

Fiberduk

Kapillärbrytande skikt 32/90

TAK:

Underlagstakduk

Diffusionsöppen

Stängd takfot

Ingen luftspalt

VÄGGUPPBYGGNAD:

13 Gips

17 Råspont

45 x 70 liggande kantställd regel c600

70 Hunton Nativo

Ångbroms

45 x 200 stående lättregel c600

200 Hunton Nativo / Cellulosa lösull

Hunton Vindtät 18-25

45 x 45 Liggande spikregel

22 + 22 Lockläcktpanel

VINDSBJÄLKLAG:

500 mm lösull cellulosaisolering

Frihängande underarm på takstol c1200

Ångbroms

28 x 70 Spikläkt c300

13 Gips

Vår egen Takstol

Ingen köldbrygga

Vår egen syll

Ingen köldbrygga

Luftrörelsetätt
Diffusionsöppet
Fuktsäkert

6

VENTILATION AV VINDAR OCH SNEDTAK

Att vintertid ventilera välisolerade kallvindar innebär ökad risk för kondensutfällning  
och därigenom risk för fuktskador på vinden. Takfotsventilation bör således undvikas.

■

  Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat markant de senaste åren. 

■  

Nya rapporter visar att upp till 60% av kallvindar (södra/västra Sverige) har mögelpåväxt. 

■  

Enligt en ny utredning från Boverket så är orsaken framförallt ”systematiska byggfel”.

ÅSIKTERNA OM HUR MAN SKA UNDVIKA OCH ÅTGÄRDA PROBLEMEN ÄR MÅNGA. 

Det finns en utbredd tro att ventilationens uppgift är att föra bort fukt,  men historiskt sett så har uppgiften varit en annan.   
Anledningen till vindsventilering i äldre tider syftade mer till att skapa kalla yttertak och därmed hindra snöavsmältning med efter-
följande istappsbildning vid takfoten.
En byggnad med god värmeisolering i tak och vindsbjälklag, samt ett bra lufttätt skikt, har liten eller ingen värmetransport genom 
konstruktionen. Värmeisoleringen hindrar därmed  (vilket är avsikten) att de yttre delarna av konstruktionen tillförs värme inifrån. 
Temperaturen i de yttre delarna kommer därför att ligga nära uteluftens temperatur i stället för som tidigare ha varit några grader 
varmare.
Vanliga orsaker till skador på undersida yttertak, kan antingen vara kraftig ventilation av uteluft vid takfoten, regnläckage eller snö 
utifrån, eller då fuktig och varm luft läcker upp från innemiljön till vinden och kondenserar där. Lufttätheten är en mycket viktig 
aspekt hos kallvindar. Normalt sett råder ofta ett visst övertryck i den övre delen av en byggnad. Då och därför kan minsta otäthet 
medföra stor fuktkonvektion/fuktutfällning till vinden
Kallvindar är normalt som torrast under sommarhalvåret då bland annat solstrålningen mot taket hjälper till att torka ut vindsut-
rymmet. Tyvärr är det annorlunda på vintern.  
De flesta problem uppstår under vinterhalvåret då uteluftens relativa fuktighet är högst, solstrålningen mindre intensiv och dagar-
na kortare. Temperaturen på kallvindar är då också betydligt lägre än under sommarhalvåret och luften kan bära mycket mindre 
fukt. Fuktig luft som sipprar upp på vinden från bostaden resulterar därför i förhöjd fuktighet.

NATTUTSTRÅLNINGEN FÅR NUMERA STÖRRE BETYDELSE I NYBYGGDA KALLA VINDSUTRYMMEN.  

Det betyder att under nätter med klar himmel kan insidan av yttertaket får en lägre temperatur än uteluften vilket resulterar i 
kondens på takets kylda undersida. 
Det är viktigt att notera att fukten i detta fall kommer från uteluft som kondenserar på råspontsytan, det vill säga ökas ventilatio-
nen kommer problemen bara att förvärras genom att det kommer in mer uteluft som medför till ännu mer kondens på råsponty-
tan. Det innebär även att problemet kvarstår även om vindsbjälklaget är fullständigt tätt.

7

JU BÄTTRE MAN ISOLERAR, DESTO KALLARE BLIR DET PÅ VINDEN OCH RISKEN FÖR FUKTSKADOR ÖKAR. 

En lufttätad kallvind med kontrollerad ventilation visar enligt beräkningsresultat tydligt på en kraftigt reducerad eller helt  
eliminerad risk för mögelpåväxt. Dock kan det finnas ett behov av att ventilera vinden sommartid, och då med gavelventilation  
eller takhuvar.
Reducerad ventilation kan vara olämplig under byggskedet vid nyproduktion. Höga fukttillskott från gjuten platta, målning m.m, 
kan medföra förhöjda fuktnivåer i råspont och takstolar under lång tid, samtidigt som det är svårt att garantera lufttätheten.              
Det är bra att ha en avfuktare under en tid stående på vindsbjälklaget.
Det bör vara god ventilation under byggskedet (som sedan under driftskedet minimeras).
Tidpunken för färdigställandet av vinden har mycket stor betydelse för fuktnivån i råsponten, under framförallt den första vintern.
Att torka ut en ventilerad takkonstruktion som är klar i början av oktober tar ca: 8 månader, för att hamna på en stabil nivå, medan 
samma tak som färdigställs i början av april har en uttorkningstid på endast en månad.
Den bästa förbättringen fås då taket förses med 50 mm isolering. Man placerar isoleringen på råsponten under takpannorna. 
Det gör att temperaturen på vinden stiger markant och därmed minskas den relativa fuktigheten. Ytterliggare en effekt som  
uppstår är att kondensrisken på råsponten blir lägre då taket inte kyls under klara nätter.
En vanlig underlagspapp är ångtät och hindrar diffusion (att invändig fukt kan vandra uppåt igenom råspont och takduk,  
till luftningen under tegelpannorna.) Därför bör man använda en diffusionsöppen takduk.
För att skapa ett pararelltak med god fuktsäkerhet krävs en konstruktionslösning som är vattentät mot nederbörd och utvändig 
kondens, men samtidigt tillåter uttorkning så att byggfukt, fuktkonvektion och fuktdiffusion inifrån inte ska ackumuleras i kon-
struktionen och orsaka höga fukttillstånd.
Funktionen hos dessa takdukar är att de medger uttorkning, utgör ett vindskydd, avleder kondens och läckagevatten från  
taktäckningen, avleder nederbördsvatten under byggtiden och är genomtrampningssäkra. 
Ett diffusionsöppet underlagstak kan vara förlåtande (medge uttorkning) om lite fukt händelsevis skulle byggas in eller att lite 
fuktig inneluft skulle tränga ut i konstruktionen.

PLYFASKIVOR OCH MASONIT BÖR UNDVIKAS PÅ TAK, DÅ DE ÄR TÄTA OCH KÄNSLIGA.

Har ni ett äldre hus med virke eller stickspån utan takpapp, så behövs heller ingen luftspalt. Då har ni en diffusionsöppen  
konstruktion som släpper ut den vattenånga som finns i luften. Men skulle ni lägga på en tät underlagstakpapp, så får ni en  
helt annan situation.

Den främsta orsaken till fuktskador på yttertak är kunskapsbristen i projekteringsstadiet.

8

KONSTRUKTIONSEXEMPEL

VÄGG 200 mm

VÄGG 250 mm

VÄGG 300 mm

När man använder våra produkter, kan man skapa de bästa konstruktionslösningarna när det gäller tekniska egenskaper, miljö och 
kostnadseffektivisering. Våra produkter är i huvudsak baserade på trä i olika former, och har därför egenskaper som harmoniserar 
väl med varandra, då både vindskyddet, regelstommen och isoleringen är träbaserad och innehåller i stort sett samma fördelaktiga 
egenskaper.

Här visar vi exempel på konstruktioner med våra produkter.

• Gips/plyfa/råspont
• Ångbroms
• 200 mm Hunton™ Lättbalk
• 200 mm Hunton™ Nativo
• 25 mm Asfaboard Vindtät
• 28 mm läkt
• Utvändig panel

U­värde 0,18 W/m²K

• Fermacell© Fibergips 12,5 mm
• 45 x 45 mm reglar
• 45 mm Hunton™ Nativo
• Ångbroms
• 200 mm Hunton™ Lättbalk
• 200 mm Hunton™ Nativo
• 25 mm Asfaboard Vindtät
• 28 mm läkt
• Utvändig panel

U­värde 0,16 W/m²K

• Fermacell© Fibergips 12,5 mm
• 45 x 45 mm reglar
• 45 mm Hunton™ Nativo
• Ångbroms
• 240 mm Hunton™ Lättbalk
• 250 mm Hunton™ Nativo / Cellulosa lösull
• 25 mm Asfaboard Vindtät
• 28 mm läkt korslagda
• Utvändig panel

U­värde 0,13 W/m²K

9

TAK 300 mm

TAK 400 mm

TAK 500 mm

• Takpannor
• 2 x 25 mm strö- och bärläkt
• 18 mm Hunton™ Underlagstak mont. på råspont
• 300 mm Hunton™ Lättbalk / LVL
• 300 mm Hunton™ Nativo / Cellulosa lösull
• Ångbroms
• Fermacell© Fibergips 12,5 mm

U­värde 0,16 W/m²K

• Takpannor
• 2 x 25 mm strö- och bärläkt
• 18 mm Hunton™ Underlagstak mont. på råspont
• 400 mm Hunton™ Lättbalk / LVL
• 400 mm Hunton™ Nativo / Cellulosa lösull
• Ångbroms
• Fermacell© Fibergips 12,5 mm

U­värde 0,10 W/m²K

• Takpannor
• 2 x 25 mm strö- och bärläkt
• 18 mm Hunton™ Underlagstak mont. på råspont
• 400 mm Hunton™ Lättbalk / LVL + 45 mm regel
• 450 mm Hunton™ Nativo / Cellulosa lösull
• Ångbroms
• 45 x 45 mm reglar
• 45 mm Hunton™ Flex
• Fermacell© Fibergips 12,5 mm

U­värde 0,08 W/m²K

10

Diffusionsöppna, Luftrörelsetäta tätskikt

UTVÄNDIGA TAKDUKAR

Majcoat 150 SOB/SIGA

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2802   1,50 x 50

75

13

2.798:-       37,30

PRODUKTFAKTA
3-lagers funktionsskikt på båda sidor förstärkt med PP-fiberflis. Tjocklek 0,6 mm.  
UV-stabilitet: minst 3 månader. Arbetstemperatur: från –15°C. Beständighet: – 40 - + 80 
Takmembran som även kan monteras på utsida vägg. Extrem vidhäftning vid kyla och värme.  
Hållfast och nötningsbeständig. Taklutning minst 10 grader. Vikt: 190 gram/kvm. Sd-värde: 0,1.

Majcoat 200 SOB/SIGA

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2803   1,50 x 50

75

17

3.349:-       44,65

PRODUKTFAKTA
3-lagers funktionsskikt på båda sidor förstärkt med PP-fiberflis. Lite mer stark och stabil än  
150 SOB. Tjocklek 0,9 mm. UV-stabilitet: minst 3 månader.  
Arbetstemperatur: från –15°C. Beständighet: – 40 - + 80 
Takmembran som även kan monteras på utsida vägg. Extrem vidhäftning vid kyla och värme.  
Hållfast och nötningsbeständig. Taklutning minst 10 grader.
Slagregnssäker och permanent diffusionsöppen. Lämpligt som undertak. Även för provisorisk 
täckning/byggnadstätning upp till 8 veckor. Vikt: 193 gram/kvm. Sd-värde: 0,1.

Priser är exkl. moms.

Drainy Plåt / Strukturmatta

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2061   1,40 x 30

42

12,6

3.024:-       72,00

PRODUKTFAKTA

För användning under bandtäckt plåt. Läggs på Underlagstakduk DW/Difftakduk BISON P eller 
Majcoat 150/200 SOB. Regn och vindtät. Extremt diffusionsöppen underifrån. Halkskyddad.  
För ventilerade och oventilerade snedtak. Sammansatt av flera skikt med olika väv. Utrustad med ett 
3-dimensionellt nät (svart krullig plast) och kan läggas direkt på råsponten. Nätet skyddar råsponten 
från hetta och skador som kan uppstå av plåten. Den minimerar också risken för kondensrost på plå-
ten. Nätet garanterar även ventilationen mellan duk och plåt. Duken kan monteras både vertikalt och 
horisontellt. Häftes med klammer. Limma och foga med Orcon lim. Vikt: 250 gram/kvm. 9 mm tjock.

Underlagstakduk DW

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/Kvm
2020   1,50 x 50

75

13,5

2.685:-       35,80

PRODUKTFAKTA
Extremt diffusionsöppen underlagstakduk. Minsta taklutning är 14 grader. Kan monteras på 
råspont eller direkt på takstolarna. Är vattentät mot nederbörd och utvändig kondens, men 
tillåter uttorkning så att fukt underifrån inte ackumuleras i konstruktionen. (s.k ”Goretex”) Då 
behövs oftast heller ingen luftspalt mellan isolering och tak. Vikt: 180 gram/kvm. Sd-värde: 0,02.

11

UTVÄNDIGA VINDSKYDD

Vindtät Bison PRO

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/Kvm
2030    2,75 x 25

69

7,0

1.297:-        18,80

PRODUKTFAKTA

Extremt diffusionsöppen vindtätsduk för utsida yttervägg. 25 ggr mer diffussionsöppen än ett normalt 
vindskydd. Är vattentät mot nederbörd och utvändig kondens, men tillåter samtidigt uttorkning så att 
byggfukt, fuktkonvektion och fuktdiffusion inifrån inte ska ackumuleras i konstruktionen och orsaka för 
höga fukthalter. (s.k ”Goretexduk”). Mer vattenavisande och har högre hållfasthet än de flesta andra 
vindskydd på marknaden. Vikt: 100 gram/kvm. Sd-värde: 0,02.

Majvest 200/SIGA

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/Kvm
2812    3,00 x 50

150

22

4.365:-        29,10

PRODUKTFAKTA

3 skikt, funktionsskikt dubbelsidigt förstärkt med PP-fiberflis. Tjocklek 0,5 mm.  
Slagregnssäker, vattentät: W1. Vikt: 135 gram/kvm. Sd-värde: 0,05.

Majvest 700 SOB/SIGA

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/Kvm
2813    1,50 x 33,4

50

16

3.749:-        74,98

PRODUKTFAKTA

Svart Fasadmembran för öppna fasader. Fogöppning på max 50 mm och en ytandel på max 40%. 
Extremt UV-tålig. Åldersbeständig och permanent tät. Fäster permanent starkt vid kyla och värme.   
2-skikts, akrylatbehandling på stabil polyesterfiber. Tjocklek: 0,6 mm.  
Vikt: 270 gram/kvm. Sd-värde: 0,02

Priser är exkl. moms.

HÅRDA TAK OCH VÄGGSKIVOR 
MED SPONTADE PROFILER

HUNTON UNDERTAK OCH VINDTÄT PLUS

ART.NR     TJOCKLEK/mm

MÅTT mm

kvm/SKIVA

kvm/PALL

PRIS/kvm

PRIS/skiva

6310

19

2740 x 1220

3,28

200   (60 st)

114 kr

374 kr

6312

25

2740 x 1220

3,28

150   (45 st)

158 kr

518 kr

6318

18

2420 x 595

1,44

144 (100 st)

116 kr

167 kr

6325

25

2420 x 595

1,44

121   (84 st)

162 kr

233 kr

Produktfakta

(6310, 6312) Diffusionsöppen isolerande. Kan exponeras 6 månader. Transporterar fukt. Förhindrar köldbryggor. 
Vindavstyrande, robust och formstabil. Bättre U-värde. UV-beständig. Monteras stående. Sd-värde: 0,2.
(6318, 6325) Kombinerat undertak och vindskydd med isolerande funktion. Monteras liggande. Enkel att lägga med 
not och spont på al a fyra sidor. Måste läggas på träbeklätt tak. Noten över på skivan gör att det bildas en s.k. 
”droppnäsa”. Minsta taklutning 14 grader. 25 mm är självbärande, cc 600 mm. Lambda 0,048 resp. 0,045.

12

Ångbromsduk, Brun EKO

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/Kvm
2040    1,50 x 50

75

13,5

1.872:-        24,96

PRODUKTFAKTA
 

Insida Yttervägg, Snedtak och Tak. Cellulosaväv med armering. (Ersätter ångspärren / PEfolien). 
För optimal fuktreglering. Är en ångbroms och luftät duk. Skyddar konstruktionen mot fukt och 
luftrörelser. Ångbromsen kallas också för ett diffusionsöppet tätskikt, dvs viss vattenånga från 
byggnaden kan transporteras ut genom duken. Vikt: 180 gram/kvm. Sd-värde: 5,5

Ångbromsduk, Vit

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2050    2,80 x 25

70

8,4

1.496:-        21,37

PRODUKTFAKTA

Insida Yttervägg, Snedtak och Tak. Polypropenduk. (Ersätter ångspärren / PEfolien).  
För optimal fuktreglering. Är en ångbroms och luftät duk. Skyddar konstruktionen mot fukt och  
luftrörelser. Ångbromsen kallas också för ett diffusionsöppet tätskikt, dvs viss vattenånga från 
byggnaden kan transporteras ut genom duken. Vikt: 120 gram/kvm. Sd-värde: 4

Majpell 25/SIGA

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2823    1,50 x 50

75

9,5

2.190:-         29,20

PRODUKTFAKTA

PO-skikt förstärkt med PP-fibrer. Tjocklek: 0,4 mm. Högt diffusionsmotstånd. Rivstark, bra för 
lösullsblåsning. UV-tålig: Minst 3 månader. Vikt: 120 gram/kvm. Sd-värde: 25

Hunton SD 10^TM, ångbroms

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2834    3,00 x 25

75

9,0

2.630:-         35,07

PRODUKTFAKTA

PO-skikt förstärkt med PP-fibrer. Tjocklek: 0,4 mm. Högt diffusionsmotstånd. Rivstark, bra för 
lösullsblåsning. UV-tålig: Minst 3 månader. Vikt: 120 gram/kvm. Sd-värde: 25

INVÄNDIGA ÅNGBROMSAR

Priser är exkl. moms.

13

Intello Plus Variabel

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2056    1,50 x 50

75

9,0

3.742:-       49,90

PRODUKTFAKTA

Inteligent och variabel ångbroms för lufttätning på den varma sidan av värmeisolering.
Kan t.ex. möjliggöra snedtakskonstruktioner utan luftspalt mellan isolering och råspont. Hög 
uttorkningspotential sommartid. Ånggenomgångsmotstånd förändras beroende på den aktuella 
luftfuktigheten. Sd-värde: 0,25 m till > 25 m.

Majrex 200/SIGA

Art.Nr  Format (m)  Kvm/rulle  Vikt/rulle (kg)  Pris/rulle  Pris/kvm
2825    1,50 x 50

75

13,5

4.402:-       58,70

PRODUKTFAKTA

Hygrobrid-diffusionsspärr för vägg och tak. Fuktvariabel en väg. 
Modifierat PE/PA förstärkt med PET-fiber. 
Tjocklek: 0,3 mm. Vikt: 150 gr/kvm. UV-tålig: minst 3 månader.

INVÄNDIGA ”INTELIGENTA” TÄTSKIKT

Priser är exkl. moms.

ARBETS- OCH MONTERINGSANVISNINGAR

2020-2834 TÄTSKIKTSDUKAR.

UTVÄNDIGA VINDSKYDD.

Alla våra dukar har en fram och baksida. Dukens funktion är alltid emot dig när du arbetar. Vindtät Bison PRO och Majvest 200 är dukar som bara är för 
utsida yttervägg innanför fasaden. Då är den funktionella sidan ”från huset och utåt”. Den används för att skydda isoleringen mot vind och därigenom säker-
ställa att isoleringens funktion inte försämras. Båda dessa dukar är extremt diffusionsöppna, vilket innebär att fukten inifrån kan vandra ut genom materialet 
och inte ”fastna” i utvändig vindskiva. Utsidan på dessa dukar är vattenavisande (klass W1). Vid montering så ska duken spännas i alla fyra hörnen, så att 
det blir jämnt. Fäst med häftklammer cc 100 mm. Ev. överlappning ska göras med minst 100 mm. Försegla ev. skarver med Wigluw Tejp.    

18

BEPRÖVAT OCH MILJÖVÄNLIGT

Träfiber är bästa tänkbara råvara. Sågspån som material i gamla men för nuftiga 
konstruktioner har alltid fungerat väl. Dessa hus är fortfarande intakta utan 
tecken på biologisk nedbrytning. Träfibern kan återanvändas eller grävas ned 
och därvid komposteras i naturen.

Returpapper lösull / cellulosaisolering tillverkas av osålda returtidningar. Det 
är ett utmärkt sätt att återvinna ett naturligt material, för att skapa en effektiv 
isolering för nybyggnation och tilläggsisolering.

TRANSPORTERAR FUKT

Cellulosa har en luftrörelsetät men fuktrörelseöppen struktur och den kan ta 
upp fukten, fördela den i materialet och ventilera ut den, inåt och utåt beroende 
på den relativa fukthaltsnivån.  
Detta minskar risken för mögel i husen och skapar ett bättre inomhus klimat.

ISOLERAR MYCKET EFFEKTIVT

Isolering är stllastående luft. Cellulosa är ett luftrörelsetätt material med låg 
inre konvektion och hög densitet (tung isolering). Det är dessa egenskaper 
som avgör om ett isoleringsmaterial är effektivt eller inte. Till skillnad mot syn-
tetiska material, så påverkas inte lambdaklassvärdet (isoleringsförmågan) av 
fuktig väderlek, ej heller blåser energin bort när den utsätts för vindpåverkan. 

Cellulosa är mer än dubbelt så luftrörelsetätt som mineralull och håller värmen 
mer än 6 ggr bättre än syntetisk isolering.  
Eftersom cellulosa har sådan hög densitet och hög lufttäthet behövs ingen 
plastfolie i konstruktionen.

BRANDEGENSKAPER

Träfiberisoleringen är brandskyddat med ammoniumsulfat, som vid upphettning 
förbrukar syre och därvid hämmar förbränning av trämaterialet.  
Det uppstår sedan ett skyddande kolskikt. Har brandklass D och E

SP (STATENS PROVNINGSANSTALT) säger;

–   ”konstruktioner med cellulosa har i undersökningen visats ha ett lägre 

fukttillstånd än mineralull. Anledningen kan vara att cellulosaisolering är 
lufttätare,  
vilket innebär att materialet försvårar fuktkonvektionen. Dessutom är 
materialet hygroskopiskt, vilket innebär att fuktsvängningarna dämpas och 
medverkar  
till lägre fuktnivåtoppar”.

–   ”luftflödet är hälften så stort genom cellulosakonstruktioner”.
–   ”det är mera fördelaktigt att använda cellulosaisolering framför mineralull, 
då det är ett betydligt lufttätare material”.

TRÄFIBER ELLER RETURPAPPER ?

0,1  

0,3  

0,5  

0,7  

0,8  

0,9  

0,2  

0,6  

1,1  

1,7  

2,6  

5,3  

0,3  

1,1  

2,2  

4,1  

6,9  

11,1  

0  

2  

4  

6  

8  

10  

12  

eSer  5  min  

10  min  

15  min  

20  min  

25  min  

30  min  

Cellulosa  

Paroc  

Isover  

HUR MYCKET VÄRME GÅR DET GENOM OLIKA TYPER AV LÖSULL ?

Mätningarna har utförts i en så kallad ”Heatbox 500”. Yttermåtten i prov- 
lådan är 400x400 mm. Värmeflödet har varit 100 mm rakt under isoleringen 
med uppåtriktad värmeström. Isoleringens tjocklek har varit 300 mm med 
en densitet enligt typgodkännandet. Intervallerna har varit +2° till +22°C.  
Mätperioderna har varit från oktober 2011 till mars 2012, både inomhus och 
utomhus. Mätningens givare har varit centralt i provlådans mittdel, 10 mm 
ner i isoleringen.  
Temperaturdifferenserna mellan under respektive över isoleringen har  
därefter registrerats. 

TILLÄGGSISOLERA DIN VIND !

Det första du bör göra när man vill sänka sina olje- eller elkostnader är att 
tilläggsisolera vindsbjälklaget. En god investering som årligen ger sparade 
energikronor och som samtidigt ger ett högre marknadsvärde på huset. Alla vet 
att varm luft stiger uppåt, och det gäller förstås även i husen.  
Den största värmeförlusten beror på att värmen läcker ut genom vinden och 
yttertaket. Det gäller att ”sätta en mössa på huset”.

✔

  Minimal ventilation. Ingen luftspalt vid takfot.

✔

  Lägre uppvärmningskostnad.

✔

  Behagligare och jämnare inomhusklimat.

✔

  Marknadens bästa värde på värmemotstånd.

✔

  Effektiv isolering mot kyla, värme och ljud.

✔

  Beprövat och Typgodkänt.

✔

  Kvalitetssäkrad installation.

SÅ HÄR GÅR DET TILL:

När du har bestämt dig för att tilläggsisolera ditt hus så kommer 
vi hem till dig och gör en förbesiktning om man behöver göra 
några förarbeten såsom landgångar, sarger eller luftningar.
Vi ger dig en offert på vår överenskommelse över om vad som 
skall göras. Från vår lastbil drar vi en slang från lösullsaggrega-
tet upp genom vindsluckan till vinden. 
Den komprimerade träfibern matas in i aggregatet där den 
”fluffas upp” och sprutas med lufttryck via slangen upp till 
vinden där en person befinner sig och fyller på med lösull allt 
eftersom där det behövs. 
Denna person har med sig en fjärrkontroll och kan stoppa 
maskinen eller ändra inställningen.  
Allt för att kunna utföra bästa möjliga isoleringsarbete. 
Med lösullen kommer vi åt alla skrymslen, runt ventilationsrör 
och eldragningar på ett sätt som inte kan åstadkommas med  
traditionella isolerskivor. 
Lösullen sluter helt tätt och inga köldbryggor uppstår.  
Efter arbetet kontrolleras densiteten och tjockleken på isole-
ringen så att den stämmer överens med typgodkännandet.
En normal villa tar 2-3 timmar att utföra. Ett arbete som annars 
skulle ha tagit dagar att klara av. All personal är specialutbildad 
och självklart har vi fullständig ansvarsförsäkring när vi utför 
arbetet.

Vi är ett HCL­företag (Hunton Certifierad lösullsentreprenör)
HCL är ett kvalitetssystem som omfattar hela kedjan från ma-
terial till utförande, vilket mynnar ut i ett installationsprotokoll 
som deklarerar den av BBR efterfrågade ”egenskapen”.

Före isolering. 

Efter tilläggsisolering med träfiber. Klart!

19

VÄLJ CELLULOSA 
– när sunt förnuft får råda

Varm luft stiger. Det är mycket viktigt att ha en välisolerad vind utförd på rätt sätt med rätt material. Cellulosa lösull passar utmärkt både för nyproduktion och 
tilläggsisolering. Tyvärr har många uppfattningen att mineralull isolerar lika bra som träfiber. Man tänker ”isolering” som ”isolering”, det är väl i stort sett samma sak. 
Men detta stämmer inte alls.
När du använder cellulosa, så kan du vara säker på att du får en installerad produkt som uppfyller de krav du ska ha på isolering.  
Oavsett inköpspris så brukar cellulosa till slut bli billigast.

Vi har isolerat med träfiber i snart 30 år och det fungerar alldeles utmärkt. Vare sig man bygger ett nytt passivhus eller renoverar  

ett äldre timmerhus, handlar det om att skapa förutsättningar för en balanserad klimatskärm avseende ångtransport.

Vi vill ha luftrörelsetäta hus som andas vilket skapar ett bra inomhusklimat. Fukt som kan komma in i konstruktionen måste kunna vandra ut genom vindskyddet.  

Med vårt byggsystem får du förutsättningar till ett energieffektivt hållbart hus med minimal miljöpåverkan.

FRAMTIDENS BYGGNATION

BYGG EKOLOGISKT OCH ENERGIEFFEKTIVT MED TRADITIONELLA BYGGMETODER

Utan skadliga

tillsatser.

Utmärkt skydd mot

kyla på vintern.

Skydd mot värmen

på sommaren.

Sparar energi och höjer

värdet på fastigheten.

Regnsäkra och

diffusionsöppna

takkonstruktioner.

Bra Brandskydd.

Bättre ljudisolering.

Ekologiska och

återvinningsbara.

Lätta och behagliga

installationer.

Isolering för ett

sund boende.

Strikta

kvalitetskontroller.

Isolerings- och

byggsystem är

anpassat för

varandra.

Avstädn

ing

Ventilati

on

Fuktskad

or

Bärighe

t i bjälkla

g

Hållbara Hus AB har i snart 30 års tid isolerat hundratals små och stora hus i mellansverige.  

Du kan känna dig trygg med oss och vår cellulosaisolering.  

Vi hjälper även till med att bygga gångbryggor, höjning av golv, sarger m.m.

Ring oss, så kommer vi och gör en kostnadsfri inventering med fast pris och en besparingskalkyl.  

Mer information om oss hittar du på: 

www.hallbaratrahus.se

Hejargränd 2 A, 721 33 Västerås. Telefon 070­315 69 20

info@hallbaratrahus.se  •  www.hallbaratrahus.se

P

R

IMA

tryc

k AB, Hallstahammar  2022-0

8